Åh, detta svenska sommarväder

Förra veckan var min och Lukas enda lediga vecka tillsammans på hela sommaren. Det var då vi skulle hinna med och göra allt det roliga som inte kommer att hinnas med sen när jag har börjat jobba. Vi hade stora planer men nästintill samtliga omkullkastades av det så kallade sommarvädret. Va fan menar vädergudarna egentligen? Först var det sol, sen vräkte regnet ner, sen var det mulet och kallt och sedan sol igen. Och sådär höll det på nästan hela veckan. På torsdagen var vi djärva och begav oss till stranden efter dagens första regn. Himmelen var blå och inte ett moln syntes. Vi hann knappt doppa tårna i vattnet innan molntäcket var ett faktum. En kvart senare började det regna och när vi cyklade hem var det skyfall. Men Lukas var glad ändå. Hela vägen hem åkte han och sjöng på en finsk barnvisa som han bara kan två ord av, resten hittar han på och jag märker ingen skillnad.

På midsommarafton var vädret detsamma och jag orkade inte sitta ute i Sundbyholm och bli dyngsur. Dessutom är jag inte så förtjust i alla dessa meningslösa helgfiranden, minns påsken till exempel. Därför åkte vi till Konsum istället och handlade ingredienser till en jordgubbstårta. Lukas tycker om att baka så det blev succé. Enligt honom måste man skriva något på alla tårtor. Det hjälpte inte att jag försökte förklara att man vanligtvis gör detta då någon fyller år. Text skulle det vara för annars var det ingen tårta. Såhär snyggt blev det:



När det var dags att smaka på mästerverket tog Lukas en liten, liten bit och deklarerade sedan att han inte tycker om tårta. Men va bra! Här anstränger man sig och gör något speciellt bara för att det råkar vara midsommarafton och så behagar ungen upplysa sin ömma moder om att han inte alls gillar tårta. Men det är ju roligt att baka, säger Lukas, äter två skedar och skrapar ner resterna i soporna. Eftersom jag för tillfället, på grund av olika anledningar, inte är så stor i maten själv (vilket resulterat i att jag hastigt och lustigt minskat ganska drastiskt i omfång) tog även jag en liten bit. Senare under eftermiddagen åkte Lukas till sin pappa och lämnade mig ensam med såhär mycket tårta kvar att kalasa på:



Jag lyckades klämma ytterligare två bitar och alla jordgubbar under helgen, resten skickade jag via soporna till tårthimlen. Nu hoppas jag på sol i helgen för på måndag börjar jag jobba och stackars Lukas drabbas av en brutal verklighet som innebär att vara på dagis mellan kvart över sju och halv fem. Det kommer att bli en smärre chock för en liten sexåring som lyxat runt på dagis mellan nio och två sen förra sommaren.