Sista dagen på jobbet avklarad

Jaha, då kan jag lägga sex veckors sommarjobb till handlingarna. Nu gäller det bara att avprogrammera sig. Jag har märkt att jobbet sätter djupa spår i min själ:

- Jag envisas med att även hemma slå en nolla så fort jag ska ringa ett samtal.
- Jag vaknar mitt i natten och funderar över om det verkligen blev rätt med di där medicinerna i går. Fick hon det hon skulle ha? Missade jag någon på kvällsrundan? (Det är bra tokigt egentligen att jag som inte kan hålla reda på mina egna piller ska se till att andra stoppar i sig det dom ska.)
- I kväll när Lukas inte ville gå och lägga sig för att han var rädd för Mårran var jag på väg att säga "Men Lukas, det är ju bara dina röster, dom finns inte på riktigt".
- Dagens höjdpunkt är repriserna av The Bachelor och The Bachelorette som 5:an passande nog sänt hela sommaren lagom till lunch. (Bara detta får mig att inse att jag är i stort behov av semester. The Bachelor? Näe, ge mig Uppdrag granskning nu!)

När avprogrammeringen är avklarad ska jag ägna några dagar åt att bara andas och sedan måste jag börja omprogrammera mig inför det stundande studentlivet.

Sammanlagd semester: ca tre veckor, utspridd lite här och där
Årets jobbcitat: "Jag är faktiskt inte utvecklingsstörd, jag är bara lite trött"
Antal koppar kaffe per dag: minst tre
Antal koppar kaffe per dag när jag inte jobbar: 0,2
Årets arbetsutstyrsel: tunna, långärmade tröjor (en favorit i repris med andra ord)

Nu tar jag sovmorgon i morgon till minst fem över sex, då Lukas beräknas krypa ner i min säng och lägga sin svettiga rygg mot min.