Example

24 november 2006

Illustrera mera

I kommentarerna till det här inlägget är Ica lite förvirrad över hur alla människor hänger ihop i bloggvärlden egentligen. Snäll som jag är erbjöd jag mig illustrera mina relationer till andra bloggare med hjälp av grafik. Sen dröjde det inte länge innan Lotten började tjoa om att jag skulle illustrera mera och Ica bidrog med ett förslag. Hon tyckte att jag skulle illustrera efterlysningen av mina hungerkänslor. Eftersom jag har alldeles för mycket fritid (eller det har jag egentligen inte men jag är så evinnerligt trött på att vara student så jag tar mig friheten att ha fritid mest hela tiden) har jag ägnat fredagkvällen åt photoshop.

Men hur i hela friden illustrerar man hungerkänslor? Var kommer dom ifrån egentligen? Jag antar att de flesta kommunicerar med magen angående när det är dags att äta men jag misstänker att även hjärnan är inblandad på något sätt, det är den alltid. Jag googlade på hungerkänslor och fick två ynka bildträffar varav den ledde till en sida som inte fanns. Det tolkar jag som att till och med Google vet att jag inte kan bli hungrig. Sedan sökte jag på "hunger" och då möttes jag av en massa svältande barn och när jag sökte på "eat" fylldes skärmen av feta amerikaner (oj, en fördom) som tryckte i sig hamburgare. Nej, Google var inte till så mycket hjälp.

Hursomhelst så fick jag en idé under dagens lunch med S. Att vara hungrig är något som är väldigt dubbelt för mig. När jag hade anorexi skydde jag det som pesten och vara enbart glad och tacksam när jag inte kände hunger. Nu när jag är frisk (nåja, ätande anorektiker i alla fall) vill jag ha hungerkänslorna tillbaka men nu verkar dom ha tröttnat på mig och tycker tydligen att jag får klara mig på egen hand. Vi har alltså att göra med något som läskigt och bra på samma gång..

Så här har ni honom (jag tror att det är en han), en beskedlig liten hårboll förklädd till bandit. Och efterlyst är han också.

3 kommentarer:

Lotten Bergman sa...

Min hunger har vassa piggar och en bunt gummiband som han sprätter omkring sig och så knorrar han.

Louise sa...

Men usch, han låter ju jättedum. Jag tror att jag måste inbilla mig att min är snäll och beskedlig om han någonsin ska komma tillbaka.

(Nu fick jag en sån där lång wf som du helt korrekt påpekade alltid dyker upp här: xbdzjuqp, det går ju inte att göra en enda association till).

Ica sa...

ÅH!! Underbar liten luddtuss, även om det får mig att undra om du mest krubbar hårbollar, men strunt samma. Man får hoppas att mna har snälla hungerskänslor eftersom man vart så dum mot dem så länge. Men det är som du skrev: innan skydde man dem som pesten och nu vill man ha dem för att kunna äta som en normal människa, och då håller sig fanskapet borta.
wv: ntyasid
Vid lite omslängningar tänker jag direkt på Nya tider.