Basket, igen

Jag var och tränade igår för första gången på ca åtta år. Det hela avlöpte relativt smärtfritt och var så kul att jag hade kunnat spela i evighet, om det inte hade varit för de grava andningsproblem jag drabbades av när vi spelade helplan. Den där konditionen lyser med sin frånvaro. Annars tyckte jag att det gick rätt bra med tanke på hur längesedan det var jag spelade sist. Ibland kändes det dock som om jag sprang runt som en yr höna på planen. Jag tänkte både en och två gånger:

- Oj här stod visst tre av mina medspelare, då kanske jag borde vara någon annanstans.
- Jaha, vi anfaller visst nu och spelar INTE försvar.
- Nämen hoppsan, korgen var visst en meter längre bort än vad jag trodde.

Men jag lyckades faktiskt med konststycket att sätta tre trepoängare i rad. Tyvärr är det nog sådant som får klassas som /(nybörjar)tur.

Lukas är väldigt entusistisk över mitt oväntade inträde i basketvärlden och berättar gladeligen om det för alla han träffar. Han levererade dessutom en snygg definition av vad basket är till en av sina dagiskompisar idag: "Basket är ungefär som fotboll fast man har bollen i händerna hela tiden". Ja, varför inte.