I brist på sömn

Jag har lite svårt att somna fast jag verkligen skulle behöva. I morgon ringer klockan halv sex. Det har varit mycket i veckan. Jag har jobbat alla dagar utom måndag och har varken hunnit med skolan eller att planera Lukas kalas. Jag var på utvecklingssamtal på Lukas dagis idag. Det var så skönt att höra att allt är toppen och att dom tycker att han är en sån fin kille. Det tycker ju jag också! Min allra finaste. Jag hämtar honom efter jobbet i morgon och ordningen blir då återställd. Såhär dagen innan saknar och längtar jag så mycket efter honom.

Jag har mycket att fundera på. Saker och ting rör på sig i den riktning som jag alltid hoppats på. Det känns bra. Hon är fin. Hon får mig att skratta. Men ändå, så mycket tankar. Det kanske är därför jag har svårt att sova. Jag tänker på henne hela tiden och vill att det ska gå fortare än det gör. Samtidigt så tror jag att det är bra att det får ta tid så jag hinner med. Det var världens bästa känsla i måndags, som om jag hittat hem och att det var just så det skulle ha varit hela tiden. Nu ska jag bygga bo i den känslan, vira den runt mig och kanske sova en stund.